Julefriden är över...

Jag har haft en underbar jul med nära och kära, om än de nära och kära hade kunnat vara fler, ovanligt få i år faktiskt. Men men, julen har iallafall varit härlig.
Att få komma hem till mamma och pappa där det finns julmat i mängder, färskt bröd och julgodis så att man storknar är inte helt fel. Tid har spenderats med föräldrar, syskon, syskonbarn, Tuvis med den pipande älgen, Bobby och diverse stalltomtar och vänner. Jag har saknat Plommon, Messmör, Havre och Ponsen..

Bort frånb trevligheterna tog verkligen SJ mig. En sisådär 15 timmars tågresa är ingenting som jag normalt sett ser fram emot, däremot accepterar eftersom jag trots allt själv bokat den. Men när de där 15 timmarna övergår till 20 timmar varav 7 timmar består av buss buss och mera buss så börjar även mitt tålamåd med Sveriges järnvägar brista. Någon måtta får det väl ändå vara och jag är ändå rätt snäll, men en rejäl spark i skrevet tycker jag ändå att SJ idag förtjänar. Men ska man spara till både häst och bil så är inte valmöjligheterna stora.. så bye bye tusen spänn and hello till en ny tågresa på fredag. Nu är snart det platta livet slut och en nytt lite kurvigare i Sveg väntar. Det här ska bli spännande.

Välkommen och efterlängtad och otroligt värmande är det att få komma hit till lägenheten iallafall. Om det ändå fanns fler som Dessi. Efter 20 timmar piggar hon upp och SJ's spark i skrevet avlägsnar sig lite.

Nu väntar 2 dagars jobb, en nyårsafton och ytterligare en tågresa innan jag är på hemmamark igen. Tack pappa för att du ställer upp 06.05 i Vännäs tidigt en lördagmorgon. Nu längtar jag efter en blå golf, en halvblind pojkvän, en ensligt Sveg och en värmande framtid.