Utanför min dörr

Buss eller bil? Aprikos eller grön? Valltäning eller hästträning? Sova eller Tv? Blond eller brunett?
När valen står och torkar av skorna på dörrmattan, i väntan på att ett beslut ska tas, får jag inte speciellt ofta, men ibland väldig beslutsångest. Om en vecka kommer en blond Annelie eller en brunett Annelie att stå utanför min dörr, väntandes på ett beslut. Sommar eller vintertjej? Stora kostnader eller lite billigare? Härligt somrigt ljust eller mörkt och behagligt? Kanske Yessica ska få öppna dörren och bjuda in den som verkar trevligast. Den som passar bäst i den gröns klänningen jag valt ut att ha på bröllopet. Eller den som helt enkelt lyckas tränga sig in först.
På så sätt skulle jag slippa ständigt springa och kika genom dörrhålet, se dem oroligt vanka omkring i väntan på ett beslut. Som om jag inte måste springa och skaka av dörrmattan ofta nog!
Redan står Xavi därute och väntar på sina får.. Och Bobby på sin ridtur. Och jag på min soffkväll framför nya Tvn. Idag tror jag försten in vinner. Men vi får se, någon annan kanske hinner välja ett beslut innan jag hunnit öppna dörren. får då bara hoppas att skorna är tillräckligt rena.

Jordgubbar!!

I full sommarvärme håller våra jordgubbar på att ta sig! I maj! Fantastiskt!

Buss

Xavi och jag har vår kollektivvecka! Har vi tur så fungerar det bra och veckan förlängs till månad.. Inte helt missnöjd är han iallafall!

Päronträd

Det börjar bli sommar! Det här päronträdet står i vit blom!

Ledig dag

Idag var det inte helt fel att vakna.. För det första fick jag vakna några timmar senare än vanligt.. Sen fick jag dessutom vakna till en sooolig dag! Hittils har jag hunnit med morgonpromenad, mockning och rn massa plantering och omsättning av blommor. Nu väntas häääääst, underbara häst! Så här fin börjar sommarhagen att bli och Xavi var väääldigt stolt över fin långa pinne!

Först till kvarn

Ibland börjar man fundera över hierarkin på jobbet. Nog för att jag trivs fantastiskt bra, men ibland känns det som om veterinärmedicinen inte är lika utbredd i likvärdigheten som humanmedicinen. Vi sjukgymnaster är inte lika självklara i teamet utan får ständigt kämpa för vår rätt att vara "likvärdig" veterinären, lika självklara, och än mer kunniga inom rörelseapparaten.. inte medicin. Vi får kämpa för vår rätt till nya stolar på rehabavdelningen, när alla andra får nya och vi räknas kunna ta allt det gamla.. Och varför har alla veterinärer fått stora skåp i omklädningsrummet och alla sköterskor och sjukgymnaster små? Men idag blev det något annat. Vid ingången finns en tillfällig skohylla. En tillfällig skohylla med alldeles för lite plats för alldeles för många skor. På hyllplanen har nu folk (anställda) satt upp små lappar med deras namn.. där deras skor ska stå.. Jag bara funderar. Är det först till kvarn som gäller? Ska ingen annans skor få plats på hyllan? Vem bestämmer dessa spelregler? Demonstrativt ställdes mina skor längst ner på en hylla som inte gick att sätta namnlappar på. Varför kan bara inte alla ha samma rättigheter om skoplats.. eller stolplats? Snart gör jag mig en egen skohylla nere i källaren på rehab tillsammans med våra gamla stolar, bänkar och duschbord. Ingen kommer att se dem ändå, för vi har inga fönster! Punkt!

Valpisar

Igår åkte jag och moster Moas matte till Eskilstuna och Xavis uppfödare. Där fick vi träffa Xavis mamma, syster och en massa söta valpisar! Guud vad söta de är! Men tur är att Xavi ändå är den som charmar mest :-)