á la....

Att mamma kommer ner till helgen känns underbart! Lite liv i hushållet igen och kanske framförallt en härlig person som känner mig utan och innan! Nu blir det á la Annelie och á la Mamma i helgen.. jag undrar just var det är för hemlisar hon planerat till fredagskvällen.. hmm.

Som vanligt så underhåller jag mig själv på dagarna när ingen annan underhåller mig. Detta Paprika skulle du tyckt om. I sköljen på jobbet går man inte om man inte behöver. Hit kommer smutsiga kläder, urin, avföring och annat trevligt som ska bort i avloppen. Jag hade några minuter över i väntan på att patienter ska bli redo för lite sjukgymnastik, så vad gör jag? Jo, jag går in i sköljen och ser mig om lite. Och inte med vilken stil som helst. Jag kommer på mig själv gå runt och titta i sköljen i mina vita sjukhuskläder som Puff spankulerar fram på julgransgrenen i musses jul. Händerna bakom ryggen och - just det - Spankulerar fram och ser mig om. Som sagt, underhåller ingen annan mig, så underhåller jag mig själv. À la Annelie. Puss och kram på er önskar julpyntssjuka Puff.

tankeslös

Jag har inte förlängt på mitt jobb. Officielt arbetslös från och med 1 januari. Mer finns det inte att säga. Jag söker jobb och dansar loss energier till afrodance ikväll.

Dagen som gått

Trots regnig morgon hamnade jag i löparspåret i morse och sedan på mattan i vardagsrummet utövandes av situps, armhävningar och rumplyft.

Sedan har det stickats och jag och Dessi cyklade ut och högg ner lite kvistar som nu dekorerar mitt lilla men mysiga rum. Se och njut..

Kanske

Kanske ser det mörkt ut med en framtid i K. Kanske ser det ljust ut med en framtid i Härjedalens huvudstad - Sveg. Kanske får jag veta mer nästa vecka?

För stunden lever jag i nuet. För stunden så är jag inte oroad inför framtiden. Denna stunden kommer med största sannolikhet knappt vara många fler minuter.

Jag vet inte vilket som är bättre, En framtid i södern eller en framtid i skogen? Hihi.. ja, säger jag sådär så vet jag att mitt sinne säger skogen. Jag har väl ändå aldrig varit en stadstjej, men tanken på att närmaste hm ligger på ett tvåsiffrigt mil-tal bort känns lite skrämmande. Å andra sidan - Gud vad jag saknar skogen och den klara luften!

Kanske är det ändå inte för skogen, luften eller jobbet som jag kommer att flytta till Sveg, om jag nu flyttar dit. Kanske blir det för äventyret, kärleken och ett liv i ro med hovar som klappar i stallgången som jag flyttar. Kanske är det för att få känna mig lite mer hemma.

Jag vet inte vad jag skulle sakna mest om jag lämnar detta ställe. Kanske C, kanske kaninerna, kissen som älskar mig eller mina härliga samtal med låtsasmamma/husmor/hyresvärd/Dessi som jag kommer att sakna mest... eller att jag och David aldrig får inreda denna lägenhet med alla finna kakelugnar.

Kanske ska jag njuta av nuet just nu ett tag till innan framtidspaniken tränger sig in i min hjärna utan att ha knackat på och torkat av skorna. Kanske måste jag skaffa mig en dörrmatta..

Snäll av pepparkakor?

Ibland händer det underliga saker. Vem hade kunnat tro att Nyåkers pepparkakor skulle kunna bringa sådan glädje i denna dag.. och Nyåkers måste det vara.. Annas hade inte alls fungerat.

Efter att ha haft en dag med motivation för första gången på länge så fortsätter den bara att överraska. Inne på affären har julmusten börjat ploppa upp, liksom pepparkakorna. Och vilka pepparkakor har inte tagit sig hela vägen från Norrlands skogar till det platta skåne om inte Nyåkers pepparkakor. Glad som jag blir berättar jag stolt för C att dessa är de bästa och godaste pepparkakorna som går att köpa och är inte långsam med att skryta med att de faktiskt kommer från min hemkommun. Jag får till och med chansen att skryta med att jag känner folk som jobbar på peppen.. Något jag aldrig skrutit om förrut.

Jag stoppar glatt ner pepparkaksburken i kundkorgen och fortsätter inhandlingen glad över att burken ska sättas in i vårat kontor på jobbet så att jag får bjuda på något gott.

I kassakön sen lägger jag upp de få varorna jag inhandlat i stilla ro på bandet. Då händer det makalösa som får mig att tappa hakan. I Kristianstad är det svårt att få kontakt med människor och vad händer om inte en pepparkaksburk från Peppen i Nyåker bryter en tystnad!?

Kvinnan framför mig säger spontant - Åh, det där är de godaste pepparkakorna av dem alla!
Jag får åter igen chansen att sträcka på mig och skryta om hemkommunens tillgångar.. Sen börjar ett trevligt samtal. Ett samtal som aldrig skulle ägt rum, om inte för Nyåkers pepparkakshjärtan. Nog blir världen allt lite snällare av pepparkakorna här i världen... och speciellt de som är bakade i den lilla byn Nyåker, i den stora skogen i Norrland - min hemtrakt.

Utrensning på allvar

Jag bestämde mig igår för att påbörja en ny Detox-kur. Den förra för något år sedan gick ju inte så bra då den äckliga vätskan som skulle drickas bara fastnade i halsen då smaken av kloak inte var så där jätte aptitretande. Så denna gång tänkte jag köra på en tablett-kur! De tre första tabletterna togs under gårdagen och jag tyckte väl att allt kändes okej. På kvällen kände jag mig lite sämre men lade mig till ro med tanken på att jag skulle upp tidigt morgonen efter för att ta mig an jobbet igen. Ingen ro blev det dock på natten..
En kurrandes, bubblandes mage som var mer full av liv än rofylld. Efter oräkneliga minuter av förnekande sprang jag ändå upp på toaletten, famlade med lysknappen och lade mig ner och käxade. Usch, det är verkligen en obehaglig känsla. Med en mer tillfredsställd mage la jag mig i sängen igen för att sova. Tanken på att det kroppen inte längre ville ha var ute gjorde mig lugnare.. tills någon timme senare när samma procedur körde igång igen.

Jag klev upp på morgonen, försökte inbilla mig att jag mådde bra, ansträngde mig för att få ner lite frukost, men när illamåendet bara trängde sig på trots allt tog jag telefonen och ringde chefen. - Ja, jag är sjuk. Det är ingen fara. Jag kommer nog imorgon istället.

Så dagen har gått fort. Jag sov lite extra länge. Vaknade upp, mådde bara bra. Fick i mig frukost och satte igång med stickningen. Den är nu färdig och jag kan stolt säga att jag stickat en hel sjal alldeles själv! Nöjd nöjdare nöjdast! Sedan har jag sökt jobb, handlat och busat med kissen.

Inget mer Detox för min del. Det är något som är fel när kroppen på en utrensningskur svarar - Okej, vill du rensa kroppen? Då ska jag visa dig hur man rensar kroppen!
Inget mer toalettspringande för min del, tack! Nu får det vara nog!

Det är svinigt!

Svinkallt

Det var riktigt svinigt
Grisigt

Vilken sugga

Svin!

Många fula ord för ett sådant sött djur! Jag är nu vaccinerad mot SVINinfluensan.. ännu ett ord med en negativ klang.. men jag är SVINGLAD för det!

(sen har man ju bara lust att ta med sig detta söta grisparti hem ;)

långkalsongsmössa

Sommar för all del.. men jag tycker att det är underbart att nu när kylan tränger sig in på morgonen få dra på sig ett par långkalsonger under byxorna. Låren är faktiskt varma när jag kommer till jobbet! Jag önskar att det fanns långkalsonger även för huvudet, att ha under mössan, den känslan hade varit obetalbar.

Fått lite klagomål hemifrån för att jag inte rapporterat om helgen.. så här kommer en liten rapport :)

Bio - flickan som lekte med elden. Det bästa med filmen var nog att jag missade ca 1/4 av filmen för att jag var tvungen att titta bort. Istället fick jag se hela publiken hoppa till vid skrämselmoment. Så publiken hade en deckarfilm.. jag hade mer en komedi :)

Jag och mannen har haft många glada stunder.. vi har kommit fram till att det är viktigt att sätta foten ner ibland. Och precis den svenskan.. Vi har även lärt oss att laga möbler.. det finns trots allt lite byggare i oss båda! Bra att veta till senare.

Sen har många tankar gått till lilla nissur där hemma. Den lilla pensionären tänker inte låta ta honom från världen. Trots dåligt hjärta, lite tumörer och hela 17 år så tycker man att de 9 kattåren snart ska vara förbrukade.. men nej då. Det är mycket Johansson i den katten - tjurskallighet, som pappa kallar det. Fortsätt så kissekattas!

Framtidspanik

Ja, idag är det nog sista dagen att söka in till kurser inför våren.. Känns som om jag nyss satt i denna sits och inser att tiden ibland går väldigt fort.
Eftersom jag fortfarande inget vet om jobb efter nyår så är det väl lika bra att söka lite kurser, utifall att.. Inget jag är direkt peppad på eftersom jag inte vet vad jag vill läsa eller är direkt läs-sugen överhuvudtaget. Men men.

Jag har blivit toppen-kompis med kissen i lägenheten bredvid. (en kisse som inte blir kompis med så många) Sen om det beror på att jag kallas för husmusen eller om det faktiskt är så att hon ibland känner sig lika ensam som jag gör. Vi har i alla fall mysigt tillsammans.

Nu får vi se om det till veckan blir vaccinationsdags.. lagomt peppad på att få en spruta i armen och sen kanske bli förkyld.. igen. Nej, så jag håller mig nog in i det sista. Nu ska här tittas på kurser.. (jippi)

make over

Här är det blåsigt värre! Och inte nog med det så regnar det också en massa. Igår skulle jag prompt till affären och eftersom det regnade så drog jag på mig stövlarna och tog med mig paraplyet! Tyvärr visade det sig vara en dålig idé, för när det blåser i skåne så regnar det i sidled, så paraplyet var inte till så mycket nytta. Jag var dock inte tillräckligt smart nog att fälla ner det utan tyckte att när jag väl tagit med mig paraplyet ska jag väl också se glamorös ut och använda det! Bad idea.... Paraplyet flög hit och dit på grund av blåsten och inte nog med att jag fick kramp i händerna av att försöka hålla fast det, så flög det ibland med en sådan kraft att jag trodde att glasögonbågarna skulle gå sönder när paraplyet gång på gång flög rakt mot huvudet.

Idag har det varit lika dåligt väder, men denna gång tog jag inget paraply när jag tog min promenad.

Så vad gör man när det är dåligt väder, känner få människor och inte har så många intressen att bara "åka ut till"? Jag stickar, stickar, stickar, läser lite bok och denna dag passade jag även på att få en make over. In till husvärden sprang jag då vi kommit överens om att hon under dagen skulle sminka till mig. Så nu med perfekt grund, snygg ögonskugga, underbar rouge och härligt ljusröda läppar sitter jag och skriver. Väldigt trevlig och aldrig har jag känt mig så snygg när jag och D pratar via webkamera.

Jobb i morgon med motiverade samtal, vårdplaneringar och förhoppningsvis lite kaffe och härligt skvaller. Sen är det bara 3 dagar kvar tills mitt uuuunderbara mansdjur kommer ner.