torsdag 4 oktober 2012

ambivalens

Det här med att söka jobb är ett kapitel för sig i mitt liv. Om bara folk visste hur skönt det skulle kännas med ett fast jobb, en fast anställning där oron för att behöva byta jobb och framförallt ev flytta till annan ort inte längre fanns utan snarare var ett eget val. Som det ser ut just nu så har jag jobbi ca 3 mån till. Sen tar det slut. Vad som händer senare det håller jag och djursjukhuset på att se över. Kan jag stanna ett tag till? Hur länge i så fall? Finns det jobb i Stockholm där vi nu är bosätta sedan ett knappt år tillbaka, eller måste jag söka jobb på annan ort.
Spontant så har jag ingen lust att flytta igen. Jag avskyr att flytta, att flytta själv, leta boende, leta stallplats, leta ett boende där hunden får vara med. Jag avskyr att tänka på att ev behöva flytta från David. Nej det går bara inte. Han har fast anställning i Stockholm. Om jag flyttar för ett nytt vik, kan jag inte kräva att han ska säga upp sitt fasta jobb och flytta efter. Det kräver jag inte. Men samtidigt om det inte finns jobb för mig här då?
Jag är för tillfället totalt omotiverad till vissa typer av sjukgymnastjobb. Det jag vill nu är att fortsätta jobba som sjukgymanst för djur.. men tjänsterna växer inte som äpplen på träd. De existerar knappt. Och ett fast jobb.. det ja, känns just nu omöjligt. Samtidigt är jag trött på att hyra bostad. Jag är trött på att inte få bygga om, planera själv och göra något för min egen skull i hemmet. Jag har börjat inse att jag på de 2 senaste ställena jag bott inte känt mig riktigt "hemma". Det gör jag fortfarande inte. Vi bor superduper, men än är det inte "hemma". Ett ev fortsatt drömjobb eller ja, drömvik finns nog med störst sannolikhet i Stockholm. Men kommer jag någonsin att ha ett hem som känns som "hemma", eller kommer vi alltid att hyra hyra hyra för att ett ev hus har vi helt enkelt inte råd med. Och en liten lägenhet i stan känns helt otänkbart för tillfället. Inte med ca 1 timmes pendling till var min häst skulle behöva stå för att plånboken ska orka hänga med månad efter månad.
Till saken hör att Blå stjärnans djursjukhus i Göteborg söker sjukgymnast, 1 års vik men chans på förlängning. Deltid.
Mitt i allt jag för tillfället har världens bästa jobb, bor på ett fantastiskt ställe med hästen utanför dörren och hunden lös på tomten, så vill jag bara kräkas. Kräkas över att det nog troligtvis inte kommer att vara så här så länge till.

1 kommentar:

Yzma sa...

Kämpa på syster! Ni kan klara av det här hur det än blir, när allt känns som piss kan det bara gå uppåt, snart vänder det nog :) Kram på dig!