Träningen med Drangel..

Här kommer en liten summering av min träning i lördags med Christina Drangel. Det var träning nr 3 i startordningen och jag och Bobby kände oss taggade efter att ha tränat mycket på det vi fick i hemläxa senast, vilat en massa pga halkan och jagat oss slut på en hästtransport att låna.. (vi trodde nästan att vi skulle behöva ställa in träningen i sista minut!!) Men väl till Skå-Berga kom vi, utan några större problem med lastningen.
Vi hade gott om tid på oss och jag hade min bästaste bästaste sambo med mig som tog en promenad med Bobby och Xavi så att jag kunde titta på ekipaget före oss och på så sätt lära mig mycket mer!
Väl uppsuttet och fick vi rida fram och lugn och ro och Bobby kändes väääldigt pigg, lite ofokuserad, men gör som alltid sitt absolut bästa att förstå och samarbeta med matte när fjärilarna i benen inte spelar honom ett spratt.
Vi fick visa lite vad vi tränat på och fick lite beröm över att vibåda förstått övningen fint. Jag fick berätta om mitt upplevda nuvarande problem, vilket är att Bobby "går lite in i sig själv" och tappar då energin framåt. Snabbt fick både jag och Bobby sadla om från det koncentrerade sideways-tänket till framåt, framåt, framåt. Oj, säger jag bara! Tror varken jag eller Bobby var förberedda på ett sådant konditionspass ;-)
Jag fick tänka på att inte driva med sitsen, innerhanden långt fram och ej kvarhållande, stadig yttertygel med kontakt, sitt till utsidan, framåt, energi, tvära, hjälpa Bobs upp med huvudet. Lite smått förvirrad kände både jag och Bobby oss, men Christina är så duktig på att förklara och jag är helt med på hennes tänk! Känns så bra att ha en sådan bra tränare! Sen hade min bästaste sambo filmat nästan hela lektionen så nu i efterhand när jag studerar filmerna ser jag precis vad Christina menar, vad som blir fel och när det blir bra. Vi har så mycket att lära, men min lille prins är såååå duktig!
En väldigt facinerande känsla att kunna ta åt sig våra framsteg, smidighet och duktighet och samtidigt bara acceptera att det som inte är perfekt endast beror på mig, då jag själv ridit in och format min häst. Jag blir inte arg på någon, bara stolt över Bobby som så tappert accepterat mina små misstag och nu gör sitt bästa för att vi tillsammans ska reda ut dem. Trodde inte att man kunde tycka om en häst så mycket! Ge oss några år till och jag lovar att vi kommer briljera i vårat samarbete, resten struntar jag i, bara jag och Bobby blir som en tillsammans!