5 steg

Om ändå en dold kamera varit gömd i buskarna ibland! När vägarna är så halkiga så att knappt jag och Xavi tar oss fram så är det helt omöjligt för Bobby att gå någon annan stans än i hagen, och till och från hagen. Det innebär att vi inte är speciellt förberedda på vår Christina-träning i morgon. Bobby har så mycket överskottsenergi att det är med skräckblandad förtjusning som vi är ute. Han blir rädd för allting, blåser upp sig och är en liten tickande energibomb! Så hur lastning, transport och träningn ska gå imorgon, ska bli spännande att se.
Men igår så tog vi oss iallafal barbacka ut i på först en liten skritt tur på den upptinade vägen och kände sedan på lite övningar som vi fick av Christina sist vi tränade. Bobby var igår väääldigt fokuserad. Så fokuserad att jag ibland fick påminna honom snällt om att han även måste gå framåt, och inte fastna på stället. Men han är så tapper! Försöker vad jag än ber honom om och gör alltid sitt bästa. Bästaste lilla ponnyn! När jag tränat på lite tempoväxlingar i kombimnation med sidvärtsrörelser och samling hände något helt magiskt. 5 st fantastiska steg! Det kändes som om vi bokstavligt talat flööög fram i en perfekt samlad trav! Varför finns inte en kamera gömd i buskarna sådana gånger! Jag är bergis på att så nära en passage har vi aldrig varit (var säkert ingen passage, men ändå!!) Jag stannade Bobby och höl på att krama honom sönder och samman! Duuuktiga lilla häst!! Blev ett kort kort pass för sedan förtjänade Bobby mat och gos på stallgången!
Hoppas hoppas att vi matchar varandra lika på på träningen imorgon! Älskade BobbyBus!