Först till kvarn

Ibland börjar man fundera över hierarkin på jobbet. Nog för att jag trivs fantastiskt bra, men ibland känns det som om veterinärmedicinen inte är lika utbredd i likvärdigheten som humanmedicinen. Vi sjukgymnaster är inte lika självklara i teamet utan får ständigt kämpa för vår rätt att vara "likvärdig" veterinären, lika självklara, och än mer kunniga inom rörelseapparaten.. inte medicin. Vi får kämpa för vår rätt till nya stolar på rehabavdelningen, när alla andra får nya och vi räknas kunna ta allt det gamla.. Och varför har alla veterinärer fått stora skåp i omklädningsrummet och alla sköterskor och sjukgymnaster små? Men idag blev det något annat. Vid ingången finns en tillfällig skohylla. En tillfällig skohylla med alldeles för lite plats för alldeles för många skor. På hyllplanen har nu folk (anställda) satt upp små lappar med deras namn.. där deras skor ska stå.. Jag bara funderar. Är det först till kvarn som gäller? Ska ingen annans skor få plats på hyllan? Vem bestämmer dessa spelregler? Demonstrativt ställdes mina skor längst ner på en hylla som inte gick att sätta namnlappar på. Varför kan bara inte alla ha samma rättigheter om skoplats.. eller stolplats? Snart gör jag mig en egen skohylla nere i källaren på rehab tillsammans med våra gamla stolar, bänkar och duschbord. Ingen kommer att se dem ändå, för vi har inga fönster! Punkt!