En blånagel senare

Smärtan var obeskrivlig. Jag kände hur Xavi försvann under mina svartnande ögon där han stod i snön och kissade. Helvetes dörr som skulle klämma mina två fingrar så! Stapplande tog jag mig in till kontoret där jag kastade mig på golvet med en nu slickande Xavi i ansiktet medan jag försökte låta bli att tuppa av helt. Direkt blev långfingernaglen blå och pulserat har det gjort under nageln hela dagen.
Den hiskeliga kylan gör det heller inte bättre.
Varje gång jag kliver ut utanför dörren drar blodkärlen i fingret ihop sig och det resulterar i en smärta ik när man håller på att förfrysa fingret. Ajajaj.. Men det hindrar väl ingen. På lmed varmaste stall-handskarna och sedan ut till monster nr 2. Men han var ett väldigt snällt monster idag. Med 3 hundar springandes mellan benen i stallet och 1 liten hund som vägrar gå en liten promenad för att det var för kallt om tassarna så att matte ständigt fick plocka upp den lilla krabaten, så stannade Bobby, väntade, gick lite, stannade igen och det var knappt så att det kändes som att det var en stor 3 årig nordsvensk i andra sidan av grimskaftet medan jag vallade hund.
En liten kille (bobby) håller på att bli en riktig parelli-häst. Den andra lilla killen (Xavi) håller på att bli ett tonårs-monster som hoppar upp i sängar, soffor, äter bajs och ja.. nä, han är bara världens goaste han med!
Dessutom är jag brunett nu.. igen. Härligt!