Höga framsteg

Igår tog oss jag och Bobby en lång ridtur runt Hogsta. Ridturen tar ca 2 timmar och är fylld med långa skrittsträckor i början och slutet och en massa fina trav och galopp-sträckor i mitten. Bobby var positiv och glad och vi tränade på skritt-jobb och övergångar mellan alla gångarter. Som jag säkert berättat förut så är varken jag eller Bobs några stora hoppfantaster. Båda två känner oss lite osäkra när ett hinder närmar oss, tvekar och för det mesta avslutas det med att det inte blir något hopp alls. Igår kände en av oss annorlunda - Jag. Vi kom galopperandes upp för en backe och högst up i backen ligger ca 3-4 st stockar på varandra och skapar ett litet terränghinder. Ett terränghinder vi än så länge bara ridit vid sidan om. Igår blev jag för första gången sugen på att hoppa. Bobby är dock väldigt smart :-). När vi närmade oss hindret saktade han lugnt ner och skrittade förbi det, - matte måste ju tänkt på annat och missat att vi var på väg mot hindret, så Bobby tog saken i egna händer och visade att vi inte alls brukar hoppa över sådana läskiga saker. Gullprinsen! Tyvärr fick jag göra honom beviken. Jag vände snällt, skrittade bort en bit och vände upp mot hindret igen. Vi tog lite fart, Bobby tvekade, jag insisterade och sedan flöööööög vi över. Tjo i himelen vilket hopp han gjorde!! Jag tappade ena stigbygeln, Bobby galopperade och bockade efteråt, jag klappade om och skrattade. Äntligen tog vi oss över! Ett stort mål för en liten häst med stort hjärta! Tror nog att både han och jag travade och galopperade med lite högre huvud efter det hoppet.. <3>